De tre delarna av hjärnan
Först har vi däggdjurshjärnan, detta är den samarbetande delen av hjärnan. Det är här vi lagrar våra vanor. Som namnet antyder delar vi denna del av hjärnan med däggdjur. Däggdjurshjärnan är överlevnadsdelen av din hjärna. Det skickar signaler till din kropp för att informera beslut och reaktioner. Det frisätter hormoner som adrenalin i ditt system för att hjälpa dig hantera olika situationer för att överleva.
Därefter har vi reptilhjärnan, detta är klumpen nära hjärnstammen som är ansvarig för rädsla och ilska. Det är denna del av hjärnan som är ansvarig för vår kamp eller flykt-respons. Reptilhjärnan är riskvillig och inte särskilt exalterad över förändring – den föredrar att hålla saker precis som de är.
Hjärnbarken (eller neocortex) är den moderna delen av vår hjärna – den del av hjärnan där oro kommer ifrån. Den simulerar framtida händelser och föreställer olika möjliga utfall. Hjärnbarken ansvarar för språkkunskaper och hur vi fattar framtida beslut. Det låter oss visualisera vad som kan hända oss baserat på de handlingar vi tar. Hjärnbarken tar hand om problemlösning och planering.
Hur fungerar minnet?
Det finns två olika typer av minne som driver din hjärna: Lexikalt minne och procedurminne. Låt oss titta på skillnaden mellan de två.
Vad åt du till middag igår?
Om du fick frågan om vad du hade för middag igår kväll skulle du inte svara direkt utan att först tänka på var du åt middag, miljön du var i, människorna du var med osv. Detta beror på att du använder lexikalt minne för att komma ihåg scenarier. Du använder ledtrådar och berättelser för att komma ihåg vad du åt till middag. Lexikalt minne är där vi lagrar ord och språk.
Det är som att cykla
Procedurminnet är den fysiska, motoriska delen av vår hjärna. Det är där vi lagrar färdigheter i motsats till ett minne, ett scenario eller ett ord. När du lär dig att cykla, steka ett ägg och knyta skosnören, lagras dessa minnen i ditt procedurminne.
Sunt förnuft, att hantera press, spela schack eller ett instrument är exempel på saker som är svåra att lära sig genom att bara läsa en bok. Det är inte lätt att lära sig procedurkunskaper på ett lexikalt sätt. Det är nästan omöjligt att lära sig känslor och personliga känslomässiga upplevelser från en bok. Den fysiska upplevelsen är där vi får den känslomässiga kopplingen ifrån.
Hur beteende påverkar attityder
Det är svårt att föreställa sig nu, men på 1950-talet sågs rökning som coolt, trendigt och socialt acceptabelt i Amerika.5 Sedan dess har vår attityd till rökning förändrats drastiskt. I dagens samhälle vet vi mer om de långvariga skador som rökning orsakar, och som ett resultat av rökförbud över hela världen har vårt beteende förändrats.
I Storbritannien var 80 % av de vuxna rökberoende på 1950-talet. Idag är siffran runt 14,1%.6 Detta är ett perfekt exempel på hur en förändring i beteende leder till förändring i samhället. Och detsamma gäller i vår vardag. Vår attityd till saker påverkar vårt beteende starkt. Om vi försöker lära oss något nytt och tycker att det är tråkigt, kommer vår inställning inte att tillåta oss att njuta av inlärningsupplevelsen. Som ett resultat är vi mindre benägna att engagera oss i lärandet och mycket mindre benägna att lagra informationen.
Hur kan gamification hjälpa?
Spel och gaming gör våra liv roligare. Så hur kan vi använda spel för att skapa en bättre värld?
Gamification kan användas som ett verktyg för att göra tråkiga ämnen mer intressanta. Med gamification tar vi speldesign och element från gaming och använder det utanför ren underhållning.
När vi använder traditionella undervisningsmetoder får vi ofta berättade historier för att komma ihåg saker. Den här typen av kunskap är perfekt för att klara prov, men den varar inte länge. Låt oss återgå till cyklingen. När du lär dig att cykla försvinner inte färdigheten. Färdigheter bemästras och minnet varar längre.
