GUIDER
Beteendeförändring

De flesta av oss gillar tanken på att lära sig mer, men i verkligheten är det ofta svårare att ta till sig ny kunskap än vi tror. Som Winston Churchill en gång sa: ”Jag är alltid redo att lära mig, även om jag inte alltid gillar att bli undervisad.” Det här är en bekant känsla, man vill behärska en ny färdighet, men när det kommer till arbetet med att lära sig och utveckla den färdigheten tappar man fokus och blir frustrerad.

Om du någonsin har försökt hålla ett nyårslöfte, vet du hur svårt det kan vara att ändra beteende. Den 1 januari är du redo och säger att du kommer att träna mer, eller äta mindre choklad. Och senast den 3 januari kommer du att hitta på ursäkter för att inte gå till gymmet, och sträcka dig efter ”bara en sista tugga” av din favoritchoklad. Det händer de bästa av oss.1

Så frågan är varför detta händer? Detta beror på att ändra beteende är en komplex process som kräver att du bryter dina nuvarande vanor, samtidigt som du skapar nya och obekanta handlingar. Det är en process som tar tid, och den sker definitivt inte över en natt. Låt oss titta närmare på vad som gör att beteendeförändringar är så svåra och hur simuleringar och gamification kan förbättra processen.

 

Varför är lärande viktigt?

Lärande är absolut nödvändigt om vi vill överleva och trivas i samhället. På samma sätt som mat och vatten ger näring åt kroppen, ger kontinuerlig inlärning näring åt sinnet. Att lära sig nya saker är nyckeln till att få tillgång till nya möjligheter och är en integrerad del av vår personliga tillväxt. Genom lärande har vi möjlighet att bli gladare, mer självsäkra och välmående.

Anställda som arbetar för företag som investerar i resurser för lärande har 83% större sannolikhet att känna sig lyckligare i sitt arbete.2

Dessutom har studier visat att inlärning håller våra hjärnor skarpa och friska.3 Och medan den förväntade livslängden ökar runt om i världen, är tanken att kontinuerligt lärande håller våra hjärnor friska viktig för oss alla.

Nu när vi förstår varför lärande är viktigt, låt oss titta på varför vi ofta kämpar för att fokusera på de förändringar som krävs för att behålla och tillämpa ny information.

Hjärnan föredrar att spara energi

Hjärnan består av tusentals olika element som alla gör sin egen grej. Se det som en stor grupp experter som alla har olika kompetens, men som arbetar tillsammans för att säkerställa att du fungerar optimalt. På grund av detta balanserar vår hjärna olika behov hela tiden. För att undvika utmattning föredrar den effektivitet. Hjärnan föredrar helst att slippa behöva förändra sig hela tiden och kontinuerligt bearbeta ny information. Hela 45% av våra dagliga beteenden är automatiska. 4

Som tidigare nämnt, vet vi hur viktigt det är att lära sig nya saker. Det är denna balansgång mellan hjärnan och vår kunskapstörst som delvis är ansvarig för hur svårt det ibland är att ändra beteende och verkligen fokusera på att ta till sig ny information och färdigheter.

De tre delarna av hjärnan

Först har vi däggdjurshjärnan, detta är den samarbetande delen av hjärnan. Det är här vi lagrar våra vanor. Som namnet antyder delar vi denna del av hjärnan med däggdjur. Däggdjurshjärnan är överlevnadsdelen av din hjärna. Det skickar signaler till din kropp för att informera beslut och reaktioner. Det frisätter hormoner som adrenalin i ditt system för att hjälpa dig hantera olika situationer för att överleva.

Därefter har vi reptilhjärnan, detta är klumpen nära hjärnstammen som är ansvarig för rädsla och ilska. Det är denna del av hjärnan som är ansvarig för vår kamp eller flykt-respons. Reptilhjärnan är riskvillig och inte särskilt exalterad över förändring – den föredrar att hålla saker precis som de är.

Hjärnbarken (eller neocortex) är den moderna delen av vår hjärna – den del av hjärnan där oro kommer ifrån. Den simulerar framtida händelser och föreställer olika möjliga utfall. Hjärnbarken ansvarar för språkkunskaper och hur vi fattar framtida beslut. Det låter oss visualisera vad som kan hända oss baserat på de handlingar vi tar. Hjärnbarken tar hand om problemlösning och planering.

 

Hur fungerar minnet?

Det finns två olika typer av minne som driver din hjärna: Lexikalt minne och procedurminne. Låt oss titta på skillnaden mellan de två.

Vad åt du till middag igår?

Om du fick frågan om vad du hade för middag igår kväll skulle du inte svara direkt utan att först tänka på var du åt middag, miljön du var i, människorna du var med osv. Detta beror på att du använder lexikalt minne för att komma ihåg scenarier. Du använder ledtrådar och berättelser för att komma ihåg vad du åt till middag. Lexikalt minne är där vi lagrar ord och språk.

Det är som att cykla

Procedurminnet är den fysiska, motoriska delen av vår hjärna. Det är där vi lagrar färdigheter i motsats till ett minne, ett scenario eller ett ord. När du lär dig att cykla, steka ett ägg och knyta skosnören, lagras dessa minnen i ditt procedurminne.

Sunt förnuft, att hantera press, spela schack eller ett instrument är exempel på saker som är svåra att lära sig genom att bara läsa en bok. Det är inte lätt att lära sig procedurkunskaper på ett lexikalt sätt. Det är nästan omöjligt att lära sig känslor och personliga känslomässiga upplevelser från en bok. Den fysiska upplevelsen är där vi får den känslomässiga kopplingen ifrån.

 

Hur beteende påverkar attityder

Det är svårt att föreställa sig nu, men på 1950-talet sågs rökning som coolt, trendigt och socialt acceptabelt i Amerika.5 Sedan dess har vår attityd till rökning förändrats drastiskt. I dagens samhälle vet vi mer om de långvariga skador som rökning orsakar, och som ett resultat av rökförbud över hela världen har vårt beteende förändrats.

I Storbritannien var 80 % av de vuxna rökberoende på 1950-talet. Idag är siffran runt 14,1%.6 Detta är ett perfekt exempel på hur en förändring i beteende leder till förändring i samhället. Och detsamma gäller i vår vardag. Vår attityd till saker påverkar vårt beteende starkt. Om vi ​​försöker lära oss något nytt och tycker att det är tråkigt, kommer vår inställning inte att tillåta oss att njuta av inlärningsupplevelsen. Som ett resultat är vi mindre benägna att engagera oss i lärandet och mycket mindre benägna att lagra informationen.

 

Hur kan gamification hjälpa?

Spel och gaming gör våra liv roligare. Så hur kan vi använda spel för att skapa en bättre värld?

Gamification kan användas som ett verktyg för att göra tråkiga ämnen mer intressanta. Med gamification tar vi speldesign och element från gaming och använder det utanför ren underhållning.

När vi använder traditionella undervisningsmetoder får vi ofta berättade historier för att komma ihåg saker. Den här typen av kunskap är perfekt för att klara prov, men den varar inte länge. Låt oss återgå till cyklingen. När du lär dig att cykla försvinner inte färdigheten. Färdigheter bemästras och minnet varar längre.

Vad är spelbaserad träning?

Spelbaserad träning kombinerar lärande och spelande. Det tar bort de känslomässiga hindren för att göra misstag i verkliga livet, och du kan lära dig av misstag på vägen, utan konsekvenser.

Simulering i kombination med vägledning är den mest effektiva träningen i världen.

Att använda gamification är ett naturligt sätt för oss att lära oss. Den använder kultur, kreativitet, problemlösning och konkurrens för att hjälpa människor att engagera sig mer i det de lär sig. Det ger människor möjlighet att lära sig på ett procedurmässigt sätt – den sortens lärande som sitter.

Ta reda på mer om hur spelbaserad träning kan förbättra ditt lärande, boka en demo med Attensi idag:

Är du redo att ta din träning till nästa nivå?

Du kanske också är intresserad av

Kognitivt lärande: Fördelar, strategier och exempel

Ledning: Kan en förändring i ledarstil bidra till ökad omsättning?

Personalstöd: Fördelar och strategier

Mikrolärande: Varför det fungerar

Källor:

  1. This Is The Month When New Year’s Resolutions Fail—Here’s How To Save Them (forbes.com)
  2. GD-NA-EN-HCM-114754-106-Pulse-of-Talent-2018.pdf (ceridian.com)
  3. 6 simple steps to keep your mind sharp at any age – Harvard Health
  4. 105: Why Habits Are More Important Than We Can Imagine | by Chris Sparks | Medium
  5. When smoking was cool, cheap, legal and socially acceptable | Smoking | The Guardian
  6. Adult smoking habits in the UK – Office for National Statistics (ons.gov.uk)